Bild från Caraloren.com
Jag fick ett mail om att jag uttrycker mig på ett sätt som kan göra människor ledsna, och det blir jag såklart ledsen över. Jag vill inte trampa någon på tårna eller göra att någon känner sig nedstämd av att läsa vår blogg. Jag skriver ”När vi får nästa barn ska jag…” eller ”Alice syskon blablabla”, som att jag tar för givet att vi kommer kunna ge Alice ett syskon. Jag vill bara skriva att jag inte alls tar det för givet. Jag har många vänner som fått kämpa för att bli gravida, som fått ett barn ”enkelt” och sen har det bara inte blivit ett syskon. Men jag tycker att det blir lite konstigt att hela tiden försvara sig själv genom att skriva ”Jag hoppas verkligen att vi kan ge Alice ett syskon i framtiden. Jag vet att många har svårt att bli gravida, men det vore en dröm att få ett till barn”.
Jag håller tummar och tår för att vi någon gång i framtiden kan ge lilla A en lillebror eller lillasyster. Kanske till och med två barn till. Jag vet att det kanske inte kommer att gå eller att det kanske blir svårt. Men det får vi ju ta då, eller hur? Jag tänker inte gå omkring och oroa mig över det nu. Ibland skriver jag ju ”Det kanske inte går, vi kan bara hoppas” men jag kan inte skriva så varje gång känner jag.
Jag tycker om när ni mailar eller kommenterar på saker som gör er upprörda eller som ni blir ledsna (eller glada!) över här i bloggen. Det är ju för er jag och Stefan skriver, inte för oss själva. (Även om det från början bara var tänkt som en dagbok över planeringen till bröllopet). När ni skriver får jag ju en chans att förklara mig, skriva hur jag tänker kring saker och ting. Fortsätt gärna med det! Kom gärna med önskemål på vad ni vill läsa mer om. Många av er frågar hur vi gör för att få Alice att sova så många timmar som hon gör, Stefan har skrivit ett inlägg om det här. Men i ärlighetens namn gör vi ju inget speciellt för att hon ska sova, hon älskar helt enkelt att sova. Kram på er!
/Angelica
