Något som jag både läser och hör flera gånger i veckan är ”Stanna upp och njut, det första året går så himla fort med en liten bebis”. Jag håller faktiskt med, även om jag tycker att tiden alltid har gått väldigt fort. Det blir bara mer påtagligt när man har ett litet barn som växer, då SER man verkligen tiden på ett helt annat sätt.
Tycker du som är förälder att tiden går fortare nu? Kan du också drabbas av känslan ”Men gud, nu MÅSTE jag NJUTA!”. Det är lite som sommaren, alla MÅSTE träffa en miljon vänner och grilla och resa, annars njuter man inte tillräckligt mycket. De dagar jag bara sitter hemma (dvs tvättar, städar, rensar kläder, skumpar umbi, matar umbi, byter blöjor och torkar kräks) är de dagar som känns absolut längst. Men jag har roligare när jag får kombinera allt det där (förutom att tvätta och städa) med några andra mammor, gärna ute på stan eller hemma hos någon.
Hur ser era mammalediga dagar ut? Vad gör ni en helt vanlig dag? Sitter ni hemma en hel dag som jag gör ibland? Eller är det viktigt för er att komma ut och göra nåt/träffa någon alla dagar i veckan? Och ni som tycker att tiden går långsamt, hur får ni den att gå?
Jag är glad över att jag har vänner som har fått barn ungefär samtidigt som jag. Jag är rädd att det hade blivit ganska ensamt annars. Knivlisa och Josefin och jag har hängt en del på några event. Och även om Annika (en av mina bästa vänner) jobbar en del och har en son som snart är ett år så umgås vi också mycket. Vi ska ses på torsdag morgon igen, då ska vi iväg på en frukost på Star studio. Dit kommer även Hannah som fick sin son Knut i våras.
/Angelica
